jag är ledig den här veckan, men ändå är jag vaken klockan 10. mitt hjärta åkte härifrån precis och jag har jättesvårt att somna om utan honom. speciellt idag, vi var med om en obeskrivlig sak igår, det är ännu svårt att förstå.

vi åkte till västerås på lördagkvällen eftersom vi skulle kolla på SM där på söndagen. vi hade hur mysigt som helst och hoppades på en grym dag med bra heat. när vi vaknade på söndagen var humöret på topp, vi såg tjejernas första heat som var otroligt spännande och sedan var det dags för MX2.

vi stog brevid en lång raksträcka som förarna kommer ut på direkt efter starten. vi såg att det blev en krasch med några förare men inte mer än så. första varvet är det alltid mycket fight och kul att se. rätt som det var så stoppades heatet, alla förare fick köra av banan. en kille från startkraschen låg kvar och därför fick dom avbryta.

vi som är vana crossåkare är ganska härdade när det gäller att se skador. man tror att det är väl ett armbrott, en hjärnskakning, inte värre än så. men när vi såg sjukvårdarna börja ge honom hjärtmassage blev det helt tyst. jag blev helt tom. minuter gick, de fortsatte. pappan rusade fram till sin son för att se vad som hänt, men när han fick se honom började han skrika. då gick vi. jag klarade inte av att se det. det var hemskt, helt sjukt.

vi är som en familj på banan, alla förare. när något sånt här händer påverkar det oss alla.

vi alla sörjer, lider, går sönder lite, en del av oss försvinner.

motocross är det roligaste vi gör, men absolut inte värt att dö för.

vi alla tänker på dig johan, och vi hoppas att du har det bra där du är. vila i frid ♥